Post by p***@spamnuke.ludd.luthdelete.se.invalidFick höra för ett tag sedan att Sverige och _Albanien_ är dom enda länderna i
europa som fortfarande använder fyr ledarsystem (PEN). Dvs neutral och jord är
sammankopplade. Någon som vet hur det förhåller sig?
Skulle vara intressant med en sida om vad man får för kraftleverans i olika
länder. T.om. Norge har ju lite lustigheter för sig.. ;)
Jag avskyr att göra reklam för mig själv, men jag har en liten sida
med en smula information om detta:
www.global-electron.com
Det du hört stämmer inte. Det är få länder som använt ett
femledarsystem i nätet. Till exempel Storbritannien har gjort det men
senare gått över till fyrledarsystem.
Östtyskland med flera öststater hade förr gemensamt jord/nolledare
ända fram till uttagen. Knappast säkerhetshöjande, men det ser ju
säkert ut med jordade uttag. (Kallas TN-C)
Normal praxis i världen tycks vara att dra PEN ledaren fram till
mätarskåpet eller första centralen och därefter dela dem. Det
innebär att det bara finns _en_ kopplingspunkt i huset där ett fel
kan uppstå. Likaså får allting i huset samma potential. (Kallas
TN-C-S)
Med fyrledarsystem fram till undercentralerna får man olika potential
mellan olika delar i huset = ström kan flyta i rör och andra
metallkonstruktioner. Mest ett problem i industrilokaler eftersom
avstånden är stora och det sitter balkar och rör i massor.
Att ha olika potential mellan byggnader är normalt inget problem men
ivissa fall kan det vara det: I stadsmiljö leder vattenledningsnät
och fjärrvärmenät ström mellan husen, vilket ger upphov till
elektromagnetiska fält i gatumiljön. En engelsk undersökning angav
att ungefär 15% av strömmen som skulle gått i nolledaren tog andra
vägar. En svensk undersökning av Elforsk i slutet av 90-talet visade
ganska höga magnetfält längs trottoarerna i Stockholm, vilket
stämmer bra med detta.
Separat jordspett + jordfelsbrytare (s.k. TT system) är ett vanligt
system. Danmark och Frankrike med flera har det som standard. Då är
skyddsjord och nolledare aldrig anslutna. Istället jordas
transformatorns nollpunkt med jordspett och jordfelströmmen går via
marken. En stor nackdel är att om jordfelsbrytare går sönder så
finns inget som helst fungerande jordfelsskydd.
Det finns tre fördelar med systemet:
- Små strömmar längs vattenrör och dylikt.
- Oberoende av att nätägaren bygger och underhåller sitt nät på
ett bra sätt: Ett nollfel orsakar visserligen spänningsvariationer
men inte en farlig spänning på skyddsjordade elapparater.
- Övergången från 127/220V till 220/380V underlättades eftersom man
på ett enfassystem kan ersätta fas + nolla med två faser utan
nolledare. Transformatorn kan bytas senare när alla kunder kopplats
över. Hade nolledaren använts som skyddsjord hade man varit tvungen
att dra fram den också eller byta allt på en gång.
(Ytterligare ett system finns, s.k. IT system. Det används mig
veterligen bara i särskilda miljöer som sjukhus och industrier samt i
Norge.)
/Clas-Henrik